rage
När jag inser att jag kommer behöva spendera ännu en dag med tomma människor som inte förstår hur patetiska dom är så vänder sig min mage ut och in. Jag blir inte arg, jag blir inte ledsen, jag blir ingenting. Förutom illamående.
Den där känslan som man har när man vet att man måste spy men att det är lång tid kvar och man bara går omkring och önskar att det händer snart. Bara så att man slipper den där jävla känslan av äckel som sprider sig till varje liten cell i kroppen på en. All jävla galla som bränner och som gör sig tydligare för varje rörelse, varje andetag.
Här står jag, väntar på spyan. Allt för att ni är så jävla onödiga och för att jag lever i en värld där jag tvingas titta på er. Jag får inte bara gå förbi eller be er hålla käften när ni så ynkligt försöker ta kontakt, för då är jag otrevlig. Hälsar man inte är man otrevlig, tittar man inte ens upp så är det värre. Men om jag skulle göra som jag vill så skulle ni antagligen inte hitta hem igen, iaf inte lärarna eller någon annan vuxen som hjärntvättats för länge sen. Allt för att jag vägrar tåla detsamma, ni kommer inte åt mina tankar.
Jag skulle kunna ignorera er, höja volymen i min värld och stänga av er totalt. Om ni bara kunde ge er, låta mig vara ifred och gå er väg så skulle det här inte vara något problem alls. Det är tydligen omöjligt att sluta prata med någon som inte svarar, någon som väser eller spottar. Det spelar ingen jävla roll hur mycket jag försöker för ni är fan galna. Redan borta, redan förstörda. Jag är inte där.
Jag är fast bland idioter som tror att det viktiga lärs ut på lektioner. Att om de kan algebra eller har ett tillräckligt stor ordförråd för att få mvg i svenska så överlever dom. Det handlar inte om betyg, för vad spelar det för roll vilken stämpel en människa ger dig om den inte vet vad du tänker?
Jag vill bort från er. Bort från allt. Inte gömma mig för jag är inte rädd, inte för er eller någon annan. Om jag fick som jag ville så skulle ni sluta slå mig i magen, vänta på gallan. Ni skulle stå där med nyfikna ögon, vilja veta vad som döljer sig bakom det ni inte kan sätta fingret på. Syran som kommer från mig skulle bränna sönder er alla, jag skulle krossa varenda en. Så gå härifrån för här finns så mycket hat att din värld skulle vändas upp och ned.
Så jävla obetydligt
Den där känslan som man har när man vet att man måste spy men att det är lång tid kvar och man bara går omkring och önskar att det händer snart. Bara så att man slipper den där jävla känslan av äckel som sprider sig till varje liten cell i kroppen på en. All jävla galla som bränner och som gör sig tydligare för varje rörelse, varje andetag.
Här står jag, väntar på spyan. Allt för att ni är så jävla onödiga och för att jag lever i en värld där jag tvingas titta på er. Jag får inte bara gå förbi eller be er hålla käften när ni så ynkligt försöker ta kontakt, för då är jag otrevlig. Hälsar man inte är man otrevlig, tittar man inte ens upp så är det värre. Men om jag skulle göra som jag vill så skulle ni antagligen inte hitta hem igen, iaf inte lärarna eller någon annan vuxen som hjärntvättats för länge sen. Allt för att jag vägrar tåla detsamma, ni kommer inte åt mina tankar.
Jag skulle kunna ignorera er, höja volymen i min värld och stänga av er totalt. Om ni bara kunde ge er, låta mig vara ifred och gå er väg så skulle det här inte vara något problem alls. Det är tydligen omöjligt att sluta prata med någon som inte svarar, någon som väser eller spottar. Det spelar ingen jävla roll hur mycket jag försöker för ni är fan galna. Redan borta, redan förstörda. Jag är inte där.
Jag är fast bland idioter som tror att det viktiga lärs ut på lektioner. Att om de kan algebra eller har ett tillräckligt stor ordförråd för att få mvg i svenska så överlever dom. Det handlar inte om betyg, för vad spelar det för roll vilken stämpel en människa ger dig om den inte vet vad du tänker?
Jag vill bort från er. Bort från allt. Inte gömma mig för jag är inte rädd, inte för er eller någon annan. Om jag fick som jag ville så skulle ni sluta slå mig i magen, vänta på gallan. Ni skulle stå där med nyfikna ögon, vilja veta vad som döljer sig bakom det ni inte kan sätta fingret på. Syran som kommer från mig skulle bränna sönder er alla, jag skulle krossa varenda en. Så gå härifrån för här finns så mycket hat att din värld skulle vändas upp och ned.
Så jävla obetydligt
Kommentarer
Trackback
