Jag ville att vi skulle vara regeln om mössan som ska av
Rosen i munnen på dansaren som aldrig förklarats
Den djupaste av kyssar i kärleksfilmens slut
Och allt annat som bara är

Vågornas slag mot stranden
Vi skulle ha deras passion
Både i lugnet och paniken
Alla väder, alla klockslag

Jag hoppades på en saga
byggd på allt det man lärt sig
är så vackert och rent
lögner

Vi skulle vara det som höll
Skeppet som tog varenda storm
Du och jag skulle vara fåglarna på perrongen
Och när tåget kom skulle vi sträcka på vingarna
Skratta kraxandes åt de som såg på oss
Men oförstående och hatiska blickar
För de skulle inte förstå hur vinden smeker
Det va det du sa

Svara mig nu, du som vet allt
Hur kan man hålla en hand
som rört någon annan
Rört helt fel
handen som högg

Tungan som lovsjungit mig
älskat oss och allt vi haft
Den har tryckts ned i andra halsar
Och jag som alltid undrat
varför du kallat mig naiv
Aldrig hört hånet
nu vet jag

Nu är vi en fasad
I alla fall i kväll
Mina ögon är röda
Nävarna knutna
Så arg på mitt hjärta
Det bara vägrar sluta slå
Så himla arg på dig
För att du bara sitter där
Precis där jag bad dig sitta

Säg inte att du älskar mig
Flyg inte efter mig fula fågel
Vänta på nästa tåg