Klockan slutar då aldrig att slå
Nu börjar det bli kallt igen
Din favoritmössa är på plats
Åter igen är det vantar mellan våra händer
Jag minns när snön föll
Och jag minns hur vi dog
Kommer aldrig glömma känslan
av mitt hjärta utan dubbelslag
Jag var inte rädd för att förlora dig
Jag skakade av rädsla för mina egna tankar
Med kylan kommer en oförmåga att bry sig
Med det första vita regnet
så kanske du dör igen
Och jag är trött älskling
Jag orkar inte slåss
Sluta inte kyssa min kind
Endast för att du fryser
Fortsätt stryka mitt hår
Viska att du älskar mig
när du tror att jag sover
Vi kan darra tillsammans
Jag kan vara din halsduk